Språkprojekt inom förskolan
Hultets-, Ormaryds- och Flisby förskolor är just nu mitt i ett språkprojekt där de arbetar med musik och rytmik som verktyg för barnens språkutveckling.
Projektet riktar sig särskilt till de barn som behöver extra stimulans för sin språkutveckling, men alla barn deltar eftersom det är viktigt att utvecklas tillsammans.
Specialpedagog Tina Levin leder projektet och har tillsammans med Åsa Klaar, rektor för Hultets-, Ormaryds- och Flisby förskolor, ansökt och fått bidrag från Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM). Tack vare beviljade medel har förskolan kunnat anlita Elisabeth Andersson som är musikterapeut och som har arbetat som adjunkt i musik på Jönköping University.
- Barnen lär sig genom att använda hela kroppen. Att försöka föreställa en bokstav med sin egen kropp är början till att skapa språkmedvetenhet, berättar Tina.
Projektet är uppdelat i två faser med både teori och praktik. Under våren har Elisabeth haft föreläsningar och workshops med all personal i berörda förskolor och nu är hon ute och arbetar i barngrupperna för att visa hur pedagogerna ska kunna använda sin nya kunskap rent praktiskt.
- Musik når lättare in i hjärnan när talet inte räcker till, förklarar Elisabeth, och fortsätter:
- Vi använder de tre medfödda musikaliska grundelementen puls /rytm, ljud och rörelse för att barnen ska kunna arbeta med kommunikation i hela kroppen.
Bidraget som sökts gäller särskilda insatser i skolan (SIS) och innebär att kompetensutvecklingen sker i form av praktisk kunskapsöverföring.
Projektet startade i samband att man flyttade in i de nya lokalerna på Hultets förskola och fungerar även som ett gemensamt tema för att få hela huset och hela förskoleområdet att jobba kring ett gemensamt spår.
Eva Sjögren psykolog på barnhälsovården deltar också i projektet och genomför observationer tillsammans med Tina. Genom att observera dels barn i behov av särskilt stöd, dels referensgrupper kan man dra lärdomar till det fortsatta arbetet.
- Just nu är det här språkprojektet det tema vi arbetar med, förklarar Tina, men på sikt är tanken att musik och rytmik ska bli ett pedagogiskt verktyg som alla andra så att vi kan väva in övergripande teman och jobba med dem på flera sätt.
Enligt Lpfö hänger identitetsutveckling nära samman med språk och lärande. För att finna sig själv behöver varje barn lära sig att kommunicera med andra. Att kunna spegla sig i andra människor gör att vi upptäcker oss själva.
- Med vårt projekt vill vi öka barnens möjligheter till kommunikation och erbjuda dem kommunikation på flera olika sätt. Vi har redan sett barn som vi upplever kan ha svårt att kommunicera verbalt slappna av och ge sig hän med musik och dans säger Tina och fortsätter;
- Alla barn lär sig på olika sätt och behöver erbjudas olika metoder. Vi som arbetar i förskola och skola måste vara lyhörda och ge barnen många olika sätt att ta till sig kunskaper. Något barn kanske lyssnar ihärdigt och tar in kunskap på det sättet. Ett annat barn behöver bilder som stöd och andra tar in kunskaper bäst då de får röra sig.
